Loop AEG series
När jag letade lite info kring detta hittade jag en trevlig video. Något att värma sig med en svinkall dag när snön vräker ner.
Söndagsfiske
Det tråkiga med hösten är när man ska i och ur vadarna. Sommartid är det inte så farligt att strippa för att få på sig det vattentäta lagret. Men med endast ett par plusgrader är det inte lika angenänt. Vi hade inte för avsikt att göra detta till någon lång tur. Vi började fiska på ställen vi vet brukar hålla harr. Det är fortfarande ganska mycket vatten i strömmen så vadningen gjordes med största försiktighet. Att ramla i det svinkalla vattnet var inget jag önskade mig så jag tog mig försiktigt ut i strömmen och började fiska. Jag hade tacklat upp med en bäcksländenymf och lät den söka av strömkanter och bakom stenar. Redan efter femton minuter börjar mina fötter kännas svinkalla och jag vadar tillbaka till stranden för att värma mig lite och samtidigt byta fluga. Medan jag knyter om, signalerar Daniel att en harr stigit på hans fluga. Tyvärr krokas den inte och fisket fortsätter. Vi fiskar oss ner genom strömmen för att tillsist vada iland och tända en brasa. Vi har fiskat oss nedtrömas utan att känna ett enda hugg. Visserligen är det sent på säsongen, men det brukar alltid vara nån fisk som drar lite i flugan.
Detta glöms snart bort när brasen tagit sig och våra händer och fötter börjar få upp värmen igen. Vi har några ställen vi vill prova innan vi åker hem igen. Men även dessa kommer visa sig vara tomma på huggvillig harr. Innan vi åker hem hinner jag i alla fall ta några bilder. Förmodligen var detta det sista strömvattensfisket för min del i år. Men man ska aldrig säga aldrig.
Den rätta känslan saknades
Det är en sån där strålande höstdag, kallt i luften, men solens värmande strålar når fortfarande fram till mig och jag inser att jag tagit på mig för mycket kläder.
Jag gör i ordning spöt och tacklar med en svart Wollybugger. Jag tror att den trotjänaren ska kunna ge resultat. Visserligen är den ganska svårkastad tillsammans med spöt jag nu använder. Mitt TFO #5 lämpar sig bäst till fjäderlätta torrflugor, inte till tunga streamers med samma airodynamik som en humla. Men spöt är så underbart att drilla fisk på att jag kan inte låta bli. Om det blir en fisk idag vill jag att den ska stanna kvar i mitt minne längre än bara några timmar. Med tanke på att det inte är någon vind över huvud taget går ändå ganska bra att fiska med streamer.
Det är verkligen knäpptyst i skogen och det känns nästan som jag inkräktar på något när min fluga bryter den stilla vattenytan. Det känns som om skogen håller andan inför den kommande vintern. Det är med visst vemod jag insuper denna vackra skogtjärn. Om några veckor kommer de brinnade lövträden vara kala och ett istäcke ligga på vattnet. Jag låter flugan kast efter kast söka av den lilla viken. Efter en stund ser jag siluetten av en fisk mot den solupplysta bottnen. Jag kastar flugan några meter framför fisken och börjar ta hem den. Flugan får passera oantastad mitt framför näsan på en förmodligen höstdeprimerad regnbåge. Jag byter fluga till en illröd Zonker, kanske kan den väcka aggression hos fisken. Samma taktik igen och med samma resultat. Jag fortsätter kasta i andra riktningar och efter stund har jag en följare, men även den vill bara titta på flugan för att sedan vika av åt ett annat håll.
Nu har mitt kastande helt intagit ett planlöst mönster, den rätta känslan vill inte infinna sig. Mina tankar vandrar kring allt annat än fiske. En svag irritation byggs upp. Jag väntar på att något ska hända, men jag vet inte vad. Jag packar ihop mina saker och går stigen tillbaka mot bilen och tänker på ett citat jag hörde en gång.
"Vi föds gråtande, lever klagande och dör besvikna" Tomas Fuller - Engelsk historiker
Gäddfisket i Furudal
Efter en kort transportsträcka stannar vi för att göra i ordning spön, ekolod och lite annat. J som är riktigt fiskesugen dänger iväg sin wobbler medan N fixar med ekolodet. Själv tar jag det lite piano eftersom jag vet att det är ganska grunt där vi stannat. Det tar plötsligt tvärstopp i J´s spö. "Bottenapp" säger jag å ler. "Ja det är nog det" säger J. Men plötsigt vaknar något i andra ändan av linan till liv. Först kommer ett par tunga knyckar, sen en jätterusning. Vi skrattar tillsammans över turen till fisk på första kastet.
Det ska visa sig att detta är början på en 20 minuter lång kamp. Gäddan gör flera långa rusningar och vi har för länge sen konstaterat att det är en stor fisk på. Fisken visar sig vid ytan några gånger, men det är för långt borta för att vi ska kunna säga hur stor den är. Första gången vi får se den kommer vi till slutsatsen; vi kommer inte kunna ta upp den i båten. Vi bestämmer oss för att gå i land, vi har en sandstrand bara ett 20-tal meter i från oss. Nu kan vi äntligen börja drilla gäddan in mot land. Efter några fler rusningar är den tillräckligt trött för att landas. J bestämmar att detta är hans livs fisk och han vill inte släppa tillbaka den. För min del är gädda okänligt som människoföda, så för min del hade den gärna fått gå tillbaka.
Den här fisken måste bara vägas och jag hade faktiskt en digital våg i ryggsäcken. Vägningen kommer dock bara ge en ca-vikt, vågen väger nämligen bara till 10 kg. En exakt vikt får vi vänta på tills vi kommer i land igen. Egentligen skulle jag kunna avrunda inlägget här. Det första kastet kommer med inte slås under dagen. Men vi har ju egentligen inte ens börjat fiska. Vi låter båten glida iväg över en spegelblank sjö men våra wobblers på släp efter.
Det kommer bara bli en gädda till, en i lite mer normal storlek för mig. Denna gång är N som får en gädda på 1,5 kg. Det här är också första gången som jag blir helt utan fisk i denna sjö.
När vi kommer tillbaka är det dags för mätning och vägning. Fisken mäter 131 cm och väger in på knappa 13 kg. Vi trodde faktiskt att den skulle väga över 15 med tanke på längden. Den var dock inte så välmatad vilket kanske är en anledning. Avslutar som vanligt med lite bilder tagna under dagen.
Lite besviken
Under hela dagen kunde jag räkna vaken på mina fem fingrar. Det började i och för sig ganska hoppingivande med att Daniel krokar en ganska stor. Tyvärr släppte den lika fort som den krokades. Det var också länge sedan jag gick så mycket under en fisketur. Idag kan jag lova att det känns i benen. Dessutom var markerna riktigt vattensjuka så det var tur att vi tagit med oss vadarna.
Det ska dröja till långt in på eftermiddagen innan nästa livstecken kommer. Jag har för länge sedan gett upp torrflugorna och fiskar med en streamer. När jag tar hem flugan ser jag en plog i vattnet. Sen kommer några korta stötar mot flugan. Jag gör flera kast men utan att fisken gör något nytt försök. Jag byter till en stor svart Wollybugger. När jag tar hem flugan kommer attacken, fisken hoppar upp ur vattnet och slår undan flugan. Nytt kast. Ny attack. Ingen fisk. I det tredje kastet visar sig fisken för sista gången. Inte heller det här fungerade. Det här ska bli det sista försöket och vi vänder hemåt.
Det är frustration men även revanschlust jag känner i bilen på vägen hem. Men revanschen får nog vänta på sig. Det kostar ändå 380 spänn att fiska i detta "berömda" vatten.
Lungsjöån imorgon
Jag återkommer snart med ett inlägg från fisket.
Nytt vatten
Efter en köttbullebaugett och en varm cola var det nya tag. Jag hade sett något svart och ganska litet på ytan, visserligen hade den ganska stora vingar. Jag tacklar i alla fall med en helsvart myra i storlek 14. Just för tillfället är det sparsamt med vak, men jag lägger ut flugan där det tidigare har varit som mest aktivitet. Jag låter flugan ligga stilla en bra stund och står och funderar på lite av varje. Rätt vad det är ser jag i ögonvrån att något kommer upp ur vattnet. Ryggmärgsreflexen talar om för min trötta hjärna att göra ett mothugg. Man ska inte förakta ryggmärgsbeteenden, nu sitter en fisk på flugan och jag är vaken igen. Den är inte särskilt stor men ger mig ändå en underhållande fajt. Jag har inga planer på att käka fisk idag så den får simma tillbaka igen. Nu har även Daniel tacklat med en svart myra och söker av vattnet. Det går trögt i nån halvtimme och Daniel säger.
– Din svarta myra var nog en "lucky strike"
Kort efter det hugger det på hans egna svarta myra. Han får snällt svälja sina ord och börja drilla fisk istället. Det är en regnbåge i samma storlek och den blir den sista som fångas under denna fisketur. Det var trevligt att prova ett nytt regnbågsvatten, det är alltid spännande när man vet att det kan finns nån stor rackare i det svarta vattnet.
[FLUGVAL]
[DÄR SATT DEN]
[SMILE AT THE CAMERA]
[DÄR SATT DEN ANDRA]
[EN ENKLARE FORM AV GASTROSKOPI]
Sista dagen på semestern
Nu är det sista dagen på semestern och ångesten börjar smyga sig på. Det är dags att sammanfatta fisket under den lediga tiden. Det har faktiskt inte blivit så mycket som ni kanske tror. Regn och kallt väder har varit en bidragande faktor till detta. Men likväl sol och väldigt varmt väder har gjort att fisket inte varit det bästa.
Första veckan gjorde jag och Daniel en intervju med Dalademokraten om fisket runt om i Dalarna. Det är kul att fisket uppmärksammas lite i dagpressen också. Efter det var det dags för mig och Martin att ta oss till Älvdalen för lite fiske i Österdalälven. Det var under den riktigt varma perioden. VI fick rapporter om att fisket skulle vara riktigt bra trots denna värme. Men jag är inte riktigt beredd att hålla med om det. Visst fick vi fisk, men kanske inte av den kalibern som det utlovades. Det vart i alla fall en mycket trevlig vistelse vid älven. Just Älvdalen är lite av ett favoritställe för mig.
Om förra sommaren var en öringsommar så kan jag inte säga det om denna. Hittills har jag bara fått en öring som kan läggas till protokollet. Det var i ett av mina närvatten jag lyckades lura en stor öring att hugga på min dagslända. Med #3-spöt vart det än intressant fajt. Värmen hade visserligen gjort fisken lite slö, vilket nog var tur, annars vet jag inte hur det gått.
Bortsett från Jämtlandsresan har det mest blivit dagsturer runt om i länet. Juli månad har inte bjudit på några större överraskningar, men ska jag var ärlig hade jag inte väntat mig det, men man hoppas ju alltid. Förhoppningsvis har semestern gjort mig redo för ett nytt år av arbete, men sommaren är inte slut än på ett tag och mycket fiske återstår. Jag ser nu fram mot höstens härliga dagar med harrfiske i någon trevlig ström. Regnbågsfisket inte glömmas bort heller. Under september månad är det fisket riktigt kul.
Jämtland
Dag ett och två i Jämtland
Årets fiskeresa inleddes med en biltur på 45 mil. Det kanske inte låter så mycket i sammanhanget, men med ett dåligt hjullager kan jag säga att ljudnivån i bilen var direkt obekväm bitvis. Kursen var ställd norrut, och då mot Albacken, Bräcke kommun, Jämtland.
Bokningen gjordes i februari, en fyrbäddsstuga på Albackens jakt och fiskecamp. Tanken var ju att vi skulle vara fyra stycken, men vi vart bara två och vid incheckningen ska det visa sig att vi fått en sexbäddsstuga. Som tur är behöver vi bara betala för en fyrbädds.
Det kanske var lite i värsta laget med en sexbäddare, tre sovrum, tre toaletter och bastu, för två personer blir det gott om plats kan jag lova. När vi stuvat in all packning och ätit lite mat var det dags att fiska. Vi tänkte prova i en ström ganska nära campen. Min vana trogen tacklade jag med en torrfluga och började söka av några strömkanter. Det tog inte lång tid innan jag kunde börja drilla en välmatad harr. Jag får flera fina harrar på samma ställe, den största runt 45 cm. Fisken vakar inte men tar ändå på torrfluga. Senare fortsätter vi längre nedströms till en bro. Där står det verkligen fisk överallt. Det är mycket smått men även några större. Innan vi är klara har uppskattningsvis landat runt 30 harrar.
Andra dagens fiske bedrevs i Drogsjöforsen, en sträcka vi bokat upp och var ensamma om. Området och strömmarna fullkomligen skrek ”här finns det stor öring” Det skulle dock visa sig att dagens fiske skulle bli trögt. Det vart några harrar och en mindre öring. Jag tror att vi skulle behöva minst en vecka i vattnet innan man börjar se var fisken rör sig. Men förhoppningsvis kommer jag åka tillbaka hit någon mer gång. Drogsjöforsen är vacker, förförisk och skrämmande. Det växlar med lugna sel, lite snabbare strömmar till rena urforsar. Under natten har ett massivt lågtryck lagt sig över Jämtland. Temperaturen kommer knappt upp till tretton grader. Fisket blir tyvärr lidande av detta, men det finns ändå mycket att upptäcka.
Dag 3 Rek och regn
Den tredje dagen inleddes med en lång sovmorgon. Vädret var allt annat än bra. Efter lite kaffe bestämde vi oss för att ägna eftermiddagen till att reka i området. Vi åkte en lång tur och hittade många fina strömmar. Vi fastnade speciellt för en av dessa. Och det blev den vi skulle åka till framåt kvällen. Fisket skulle inledningsvis vara ganska trögt. Men efter lite förflyttningar hittar jag en ström där det står många fina harrar. De tar flugan precis under vattenytan och på en halvtimme har jag fått fem harrar på över 40 cm. Vi fiskade en bit in på kvällen, sen vart det bastu och öl hemma i stugan. Sista dagen återvände vi till samma ström för att göra ett nytt försök. När jag står utvadad en bit ser jag på en stor öring vaka på andra sidan. Jag uppskattar att fisken är mellan två och tre kilo. Vi tar oss över på andra sidan för att fiska på den. Vi provar med både torrt och streamer utan resultat. Det går fortsatt trögt under dagen. Endast några små harrar tar på våra flugor. Dagen och resan går mot sitt slut. Det blir lite mer bastu och plock i stugan.
Sammanfattningsvis kan jag säga att fisket inte vart det bästa. Men resan i stort var riktigt lyckad. Jag kommer definitivt åka tillbaka. Det finns så otroligt många och spännande strömmar att fiska i.
Segt trollingfiske
På hugget
Appråpå aggresiva hugg så vart jag av med fyra flugor. Om det var mina mothugg som var orsaken är lite oklart. men nog högg fisken ordentligt i alla fall. Fler som var aggresiva var knotten och myggen. Myggmedlet har jag tappat och inte köpt något nytt än, så det var bara att stå ut. Det vart en fin kväll med trevligt fiske. Nu blir det inget flugfiske förrän nästa helg när vi styr bilen mot Jämtland och Gimån.
Weekendfiske i Älvdalen
Tidig söndagsmorgon. Jag packar bilen medan jag väntar på att Martin ska komma. När han väl dyker upp kan jag direkt se att han inte sovit många timmar. Lördagsnatten spenderade han på Peace and Love. Vi packar klart bilen och styr norrut och det tar inte lång tid innan Martin sover. Jag tänker att det är lika bra att han får sova. Jag väcker honom strax innan vi anländer vid fiskecentret. Redan hemma har jag kollat att vattentappningen är inom rimliga gränser så nu återstår bara att köpa fiskekort. Vi passar även på att fråga hur fisket varit den senaste tiden. Svaret vi får är lite överraskande. "Det har inte varit så här bra sedan kraftverken byggdes". Tillägget är att det är ganska trögt på dagarna i och med värmen. Det hade vi väl i och för sig räknat med. Men nu ser vi med spänning fram mot kvälls och nattfisket.
Innan vi åker till första älvsträckan stannar vi för att handla mat och andra förnödenheter för två dagars fiske. Vi har tänkt att stanna vid en sträcka vi fiskat ett flertal gånger. Vi vet att det brukar stå fin fisk på hela sträckan. Själv är jag fast besluten om att ta grov harr på torrfluga även på dagen. Martin dock satsar på nymf från start. Det ska snart visa sig att han är den som valt rätt. En fin harr mellan 35 - 40 cm tar flugan och första drillning är igång. Själv tänker jag inte ge upp, jag har sett vakande harr vaka så det är bara att hitta rätt fluga nu. Jag provar med superpuppor i olika färger och storlekar. Jag provar lite med kläckare och nattsländor. Det ska visa sig att det är ett eget mönster som kommer fungera. En liten slända som liknar en kläckare gör susen. I skuggan under en bro stiger en harr på flugan och även jag får drilla fisk. I luften är det nästan trettio grader, men värmen känns inte så påtaglig med halva kroppen i älven. Älven håller nämligen en temperatur mellan ca 10 - 13 grader året runt.
KORT MEN INTENSIVT
Under eftermiddagstimmarna passar vi på att laga lite mat och vila lite. Det känns som om jag har förlorat litervis med vätska så några halvkalla Norrlandsguld får råda bot på detta. Under tiden passar vi också på och sätta upp tältet, vi hittar en plats precis invid älven. Vi lagar makaroner med köttfärssås. Det smakar galet gott, det ett tag sen vi åt nu. Slöa efter maten ligger vi och funderar på vart vi ska fiska under kvällen. Vi kommer fram till att det blir sträckan precis där vi är. Det finns många intressanta partier här, och enligt guiden på centret ska det finnas mycket stor harr här. Tillslut börjar älven leva upp, småharr och öring har nu börjat vaka och vi gör oss i ordning för att fiska. Vi vadar mellan olika ställen i älven och får gott om småfisk. Ett parti har vi lämnat ifred, där tror vi nämligen att den stora fisken står. Det ska ta några timmar innan även den stora fisken börjar vaka. Det visar sig att den vakperioden blir kort men intensiv. Dessutom är harren mycket selektiv och det tar en stund innan jag hittar rätt sorts nattslända. Jag får ett par riktigt fina harrar, men dock ingen troféfisk. Det här med "bästa fisket sedan..." var nog lite raljant tror jag. Visst är det bra fiske, men jag har faktiskt haft bättre här. Vi bestämmer oss för att krypa in i tältet relativt tidigt för att kliva upp tidigt och fiska. Med älvens brus utanför tältet somnar vi båda snabbt.
NYA PLATSER
Kommande dag ägnar vi egentligen mycket åt att hitta nya platser inför kommande fiske. Det finns många fina sträckor och vi fiskar en stund för att sedan leta upp en ny. Vi får både harr och öring, men inga jättefiskar, värmen är tryckande och fisken slö. Det mest dramatiska kommer när Martin gör en störtdykning i älven. Jag kan inte annat än skratta, ur mitt perspektiv ser han ut som John Cleese på speed när han försöker återfå balansen. Även denna dag passerar oss och det börjar bli dags att styra hemåt. Vi kom överens om att vi ska försöka göra samma resa en gång till i sommar. Vi vet ju att det finns stora harrar i älven som vi vill komma till tals med.
Idag pratade jag med DD´s reporter och artikeln kommer med största säkerhet publiceras imorgon (fredag) Eftersom det även kommer publiceras på nätet länkar jag från bloggen. Jag avslutar med ett par bilder från Älvdalen.
